Den siste ålafiskarn

"Det känns hårt. Det är nästan så att jag vill gråta ibland. Att fem generationer har byggt upp något, med båtar och allt, och så försvinner alltihop. Det kommer aldrig mera tillbaka. Det är bara att riva och städa upp. Det känns fruktansvärt att vara den sista generationen."

Om några veckor drar en hektisk säsong igång för ett utdöende släkte företagare. Olle Robertsson har fyllt 67 år och har hela sitt liv försörjt sig som ålfiskare. Före honom gjorde hans släktingar samma sak. I fem generationer har verksamheten pågått i familjen. Men snart är det slut. Ålbestånden har minskat stort och för att rädda ålen har Sverige beslutat att förbjuda nyetableringar och därmed generationsskiften bland ålfiskare.

Det började som ett fotoprojekt för mitt eget nöjes skull, utan något uttalat mål för publicering. Men idag kan ni läsa reportaget i Svenska Dagbladets näringslivsbilaga. Det har varit en ära att få hänga med Olle ut och fiska ål. Kolla in fler bilder här.

Nya vänner

Legoland, Danmark. Ibland måste man bara bestämma sig. Som Viggo. Långt innan han gick till tävlingsstånden talade han om mjukdjuren som att han redan hade dem. Som att han mest bara skulle gå dit och hämta dem. Att lära sig hantera besvikelse är väl en del av livet, tänkte jag. Men med tre välriktade kast växte vår familj. Bara att bestämma sig liksom. Vi välkomnar Burre och Snurre.

Bara foto

Borgeby, Skåne. Lite lyxigt att få vara bara fotograf. Vanligast är ju annars att både skriva, plåta, göra webb-tv och gärna publicera i sociala medier. På en och samma gång. Men i veckan fick jag ynnesten att hänga med kollegan Malin på rep inför Borgeby fältdagar och bara plåta. Gött!

Enorma mängder maskiner ska lastas av och placeras ut under ett par veckor innan mässan.

Den klassiska "gropen" visar i år raps, både ovan och under jord.

Malin intervjuar på knä.

Rörelsehinder inget hinder

Pjätteryd, Småland. Så var man egen. Företagare. Konstigt, lite läskigt, men väldigt spännande. Det gäller att se möjligheterna.
Ett av de första levererade jobben var väldigt inspirerande i det hänseendet. John Sollenberg ser möjligheterna.

En rattfyllerist tog hans rörelseförmåga från midjan och neråt. John älskar skogen och han har inte låtit rörelsehindret stoppa honom. Han har (bokstavligt talat) krupit omkring och skött sin skog. Till sin hjälp har han haft både frun och en gammal skogsmaskin. Den gamla maskinen var inte alls anpassad efter hans rörelsehinder, så när han skulle köpa en ny ville han inte kompromissa och fick hjälp av tillverkaren Alstor i Dingle att bygga en helt unik miniskotare.
Jobbet publicerades i tidningen ATL den 12 juni. Längst ner i inlägget hittar du ett tv-inslag om maskinen som också publicerats här.

funktionshinder720 from Hasse Dahlgren on Vimeo.