Det är häftigt när någon bara bestämmer sig för att göra något galet. För Lantbrukets Affärstidning ATL kollade jag i veckan in Sveriges största humleodling, en helt ny satsning från ett glatt gäng i Skåne.
Intresset för att brygga öl har exploderat de senaste åren, men svensk humle har knappt funnits att köpa de senaste hundra åren. Ett gäng entusiaster i Skåne har bestämt sig för att ändra på det och har i sommar etablerat landets största humleodling. I helgen är det skörd.
Mellan Dalby och Staffanstorp utanför Malmö har ett märkligt bygge dykt upp i sommar. Rader med höga stolpar som binds samman med ett nät av stålvajrar, skapar en 5000 kvadratmeter stor konstruktion som tidigare inte setts i Sverige.
Längs vertikala ståltrådar sträcker sig de 1500 humlerankorna uppåt mot himlen, dignande av ljusgröna kottar.
Markägaren och lantbrukaren Bengt Jönsson går omkring mellan raderna, stannar till, krossar en kotte mellan fingrarna och luktar på den för att bekräfta att den verkligen är mogen.
- Det har stannat till folk nere vid vägen och frågat om det verkligen är humle vi odlar, säger han, för att understryka det unika i projektet.
För mindre bryggare
Den senaste tiden har mikrobryggerier dykt upp lite varstans, och i var och varannan stuga bubblar jäskar med hembryggt öl. De flesta ölentusiasterna har fått nöja sig med importerad humle från de stora producenterna på kontinenten eftersom det saknas lokala leverantörer på den växande marknaden.
- Det har poppat upp bryggerier överallt. Det är 20-25 registrerade bryggerier bara i Skåne, säger David Ögren, också han delägare i det nybildade bolaget Korngården AB.
 |
| Kottarna skördas manuellt. |
Att konkurrera prismässigt med de stora odlarna på kontinenten kommer inte att vara möjligt. Det handlar om att hitta andra kvaliteter. Förutom smak och det faktum att humlen är svensk, siktar man också på att försöka hålla odlingen ekologisk. På kontinenten besprutas odlingarna ganska intensivt.
- Mindre än en promille av världens humle är ekologisk. Så det är en stor utmaning, säger David Ögren.
Humlehistoria
Humle har tidigare odlats i ganska stor omfattning i Skandinavien. Ursprungligen användes den som ett konserveringsmedel i ölen. Öl var en viktig dryck, inte minst för sjöfarare och soldater till sjöss, där färskvatten efter en tid blev dåligt.
Forskaren Else-Marie K Strese vid Nordiska Museet har genom byakartor från 1600-talet kartlagt gamla humlegårdar i Sverige. De fanns nästan överallt på den tiden.
Hon har skrivit en bok om humleodling och har även hållit kurser för de som vill börja. Intresset är stort.
- Det har varit en del folk som är intresserade av större odlingar. De är bönder, har mark, vill ha fler ekonomiska ben att stå på, och tittar efter alternativa grödor.
Hur ser de kommersiella möjligheterna ut?
- Jag tror inte vi kommer att konkurrera med kontinenten. Vi kommer att ha en liten odling på marginalen. Jag tror inte vi kan få upp skörden i 1 000 kilo per hektar, vilket kanske behövs för att det ska bli riktigt bra. Däremot har vi ju ett mervärde som är den lokala förankringen, att det finns något speciellt.
Lokalt lockar
Förutom den beska alfasyran i humlen finns eteriska oljor som ger varje humlesort en speciell karaktär. Det är de egenskaperna hon tror är det som kan göra lokalt odlad humle lönsam.
- Det blir som ett fingeravtryck. Det går att få ett mera personligt öl och en lokal anknytning, vilket konsumenter vill ha idag.
 |
| I labbet testar man humlen för att se om den ger rätt smak åt ölen. |
Oljorna i humlen bildas i större mängd först när humlen mognar. Därför är det viktigt att hitta sorter som fungerar bra i nordiskt klimat och hinner mogna klart. I ett forskningsprojekt har hon samlat in mängder av gamla humleplantor från olika delar av Sverige och analyserat växternas DNA.
- Vi har tagit fram tre kloner av de 54 sorter vi anser vara värda att bevara av äldre svenska sorter. Dessa tre ska förökas upp och lanseras i plantskolor. Samtliga är tidiga, har bra kemiskt innehåll och har vid provbryggning gett ett gott öl.
Hos Korngården i Skåne är det i helgen dags för skörd. Här har man valt en av de svenska sorterna, SWE54, med ursprung i Uppland. Dessutom har man planterat två sorter som är välkända bland ölbryggerierna, Magnum och Saphir, som man tror inledningsvis kan vara lättare att sälja än en okänd svensk variant.
Manuell skörd
Plantorna sattes i våras. Det tar fyra till fem år innan man nått full produktion, men det blir ändå en liten skörd av kottar redan i år.
Skörden sker helt manuellt. Familj och vänner hjälper till den här gången, sedan har man ett år på sig att fundera över hur nästa skörd ska tas. Ett stationärt tröskverk står högt på önskelistan.
En del av årets skörd går in i den egenkonstruerade humletorken på gården. En del kommer att gå färsk till ett mikrobryggeri i Malmö.
- De ska testa att göra ett ”fresh hopped beer”, där man använder humle som bara är några timmar gammal, säger David Ögren.
Det finns många osäkerhetsfaktorer i satsningen och de kommande åren kommer att präglas av experimenterande, men optimismen är stor kring den skånska humlens konkurrenskraft.
- Vi kanske får en bättre vara som betingar ett högre pris. Förutom att den är närproducerad och vi vet allt omkring den, säger Bengt Jönsson.
 |
| David Ögren, Henrik Jönsson och Bengt Jönsson är tre av entusiasterna bakom Korngårdens humleodling. |
Text och bild: Hasse Dahlgren
Snabba ryck. Porträtt på arg spannmålsbonde. All spannmål är skördad och ligger osynlig i silor. Vad göra, utan att det blir för krystat?
